Jag tror bestämt jag är lite nervös inför torsdagen som närmar sig. Det känns både jättekul, dels för att jag får träffa många vänner och alla andra som kommer på boksläppet av INDIGO – en roman om flower power, passion och heder men det är också ett adrenalinpåslag som byggts upp dag för dag. Hjälp kommer det journalister också? Hjälp hoppas det kommer någon som vill skriva något osv. Att skådespelaren Jan Waldenkrants ska läsa ur boken, att Amit Sen ska spela, allt detta är jättekul och spännande.

Även om det är sorgliga dagar för Sverige, med en strimma hopp med 200 000 utlandsröster kvar att räkna, tänker jag personligen fira: att jag är lycklig, rofylld och jätteglad att min bok INDIGO – en roman om flower power, passion och heder komner ut på torsdag, att jag sålde en mycket kär målning igår, (se ovan) så jag kunde gå till optikern och att himlen såg ut så här igårkväll. Jag färdigställer mina tittskåp/altarskåp som jag arbetat med sedan en tid och dansar till musik, spelar en stund på pianot. Imorgon kommer min ”boyfriend också. Dancing to the end of life you know.