Havet var min vän i fjol
Havet höll mig nära
Havet sjöng för mig i svåra stunder
Havet blev min kära
Sjungande vandrade jag längs havets vågsvall
Stundom dansande eller bara långsamt strövande
Tyst och nära som en spegelblank stilla yta glittrade det till
Stormande visade det sin kraft och när det slogs med vinden
Mina fotsteg sopades snart bort där jag gått i sanden
I djupet av sitt blåa innandöme
åt havet upp mig inifrån
Konsumerade mig till upplösning
Påfylld med tomhet vandrade jag sedan hem
Till ro med det stora varat i min mage
Lycklig i hjärtat som kved av vällust
Suckande och överväldigad
Hade du åter gjort mig till din maka i sanden
1/1-22
Dagen idag är en märklig dag.
Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer,
den kan inte få mer innehåll
än du redan har givit den.
Morgondagen vet du ingenting om.
Men dagen idag, den har du.
Använd dig av den.
Idag kan du glädja någon.
Idag kan du hjälpa en annan.
Kanske dig själv.
Dagen idag är en märklig dag.
Den är din.
Indisk dikt. Författare okänd.
Twilight
”Månen lyser över isklätt hav
Månen bland molnen i Lergrav
Ensamma stugor, uppochnervända båtar
vilar i vinterns sköte
Månen väntar på ljuset
raukar står tyst och bevakar”
Franciska von Koch 