
Kärlek är ett välsignat mysterium
liksom gravitationskraften: gränslös, osynlig, den kraft vi inte förmår stoppa – som förbinder alla ting..” okänd
Vad är kärlek?
Vanligtvis när vi säger kärlek, kanske vi tänker på romantisk kärlek.
Men vänlighet, medkänsla, omsorg, tacksamhet och generositet är också kärlek.
Husdjur, barn och viktiga människor i våra liv, blommor, gosedjur eller viktiga ägodelar är kärlek för att de lär oss om kärlek, de är budbärare….
Har du haft ett husdjur, en hund eller katt…..då vet du vad jag menar.
Att leva med ett öppet hjärta (ahimsa) ickevåld är en utövning med anor långt tillbaks inom olika traditioner.
Det finns så många olika uttryck för kärlek i vårt dagliga liv att vi missar det; någon som håller upp dörren för dig, en som plockar upp handsken du tappade, fågeln som kvittrar i trädet, blommorna på marken som växer av sig själv!
Kärlek finns överallt, sammanbinder allt och alla och är
något som upprätthåller oss från början till slut.
Det är inte kärleken som skapar lidande, utan snarare avsaknaden av vår förmåga att se den inom oss och överallt omkring oss. Vi tenderar att fastna i smärtan utan förmåga att se att även där finns kärlek.
Känn:
ditt lyckliga hjärta
ditt brustna hjärta
ditt förlorade hjärta
ditt passionerade hjärta
ditt medkännande hjärta
ditt läkande hjärta
ditt öppna hjärta
ditt osäkra hjärta
ditt kärlekshjärta
och gör kärleks konst!
Vår kanske största utmaning är att vi tenderar att objektifiera kärleken och vi känner då ständig brist och saknad.
Vi vill att den ska komma till oss utifrån, och bekräfta oss (därför att vår barndomskärlek såg ut så). Vår brist på kärlek gör oss infantila, vi söker något som vi inte kan hitta. Vi tror att kärleken är villkorad till något, någon eller en upplevelse. Men kanske det är så att kärlek är den kraft som sammanlänkar alla ting. Kanske är det så att kärlek är ett naturligt tillstånd av varande och alla ting och upplevelser är budbärare.
Kärleken är en viktig del i den andliga trädgård som vi odlar för att själva blomma fullt ut.

Kalhil Gibran ”…Kärleken har ingen annan längtan än att fullborda sig själv. Men om ni älskar och inte förmår lämna era begär, låt då detta bli er önskan: Att få smälta och bli lik en porlande bäck som sjunger sin melodi för natten. Att få känna smärtan av för mycken ömhet. Att få såras av er egen insikt om kärlekens väsen, Och att blöda villig och med glädje. Att få vakna i gryningen med vingburet hjärta och tacksam för ännu en dag i kärlek. Att få vila vid middagstimmen och begrunda kärlekens extas. Att få vända hem om aftonen i tacksamhet….”
Inquiry övning: sitt med en partner och ställ frågorna upprepande till varandra, 10 minuter i sänder per fråga. Om du är ensam kan du fråga dig själv och svara på papper genom att skriva till dig själv.
- Vad innebär det att älska mig själv?
2. Var kan jag finna vänlighet i mitt liv?
3. Hur kan jag odla mer vänlighet till mig själv och andra?
Kommentera