Rosor i alla dess färger berör mig idag, likt en smekning i rummetdär jag ligger bland vita lakan för en eftermiddagslur

Jag låter mig inte störas av plumphet eller kval

Varken inifrån eller utifrån

Den fuktiga varma eftermiddagssolen

Jag känner skönheten inifrån

Kärleken i mitt väsen

Utan yttre objekt

Gul, rosa, sammetsröd

Denna trädgård likt en engelsk park i miniformat

Rosornas själ får mitt hjärta att lysa upp

Omgiven nu av koltrast och gök, kvittrande småfåglar

Jag står kvar i rosendans – inget ska knäcka mig –

Med eller utan ett du och/eller jag vibrerar den sången

I rosenblomman som knoppar i mitt bröst

Varje blad som vecklar ut sig

Har en skönhet utan slut

Tänk jag visset inte att det går att älska utan objekt

Att kärleken är min egen

Fast ändå inte ett dugg min

Att jag inte behöver någon för att känna den

Att den är flyktig som en sommarvind och inte kan fångas på burk

Det gula ljuset genom fönstret som faller

På mina vita lakan

och fukten på mina läppar

Om jag hade haft tillgång till färger hade jag målat en tavla denna morgon

I gult, rosa, vitt och grönt – pastellfärger med mycket dimma

Den stora engelska ormbunken framför mig andas magisk närvaro och koltrasten

Som just satte sig bredvid mig betedde sig som om jag inte fanns

När jag tänker att jag blivit lämnad efter 15 år av min närmaste och käraste vän

smyger en pärla fram genom tårkanalen, men om han inte gått vidare

till sin betydligt yngre kärlek

Hade jag inte suttit här idag med ormbunken och fåglarna,

hade jag aldrig blivit den ”ingen”

Som fågeln kommer till

Jag hade fortfarande varit Hans kvinna, Hans barns extramor, Hans mors svärdotter och

Jag hade fortfarande överfyllt magen med mat vid påsk, midsommar och jul.

Jag hade fortfarande definierat mig själv som Hans kvinna i den familjen

Jag hade fortfarande behövt försvara min position och förbli

instängd i den struktur som där härskade

Nu vänjer jag mig vid intet och finner jorden som grund

Naturens sköte min famn

Musiken min själavårdare

Meditationen min tillflyktsort

Och friheten i mitt gränslösa hjärta

Blommorna tittar på mig och niger i samförstånd