Att bara vara lilla jag är oerhört ensamt

Att få tillhöra var oerhört viktigt, det är fortfarande viktigt och lite förbjudet att tillstå. Att få tillhöra ett sammanhang, en grupp, en partner, en familj, ett arbetsteam är att ha en funktion i ett större sammanhang, än det begränsade som bara lilla jag innebär. Att bara vara lilla jag är oerhört ensamt.

Att tillstå att jag under hela mitt liv velat tillhöra känns som att lägga korten på bordet. Kanske är detta djupt mänskligt, det är också en slags andlig villfarelse eftersom vi alla ingår i det större sammanhanget oavsett. Men eftersom det är lätt att glömma bort det av tusen olika anledningar och eftersom det är underbart att som individ bli bekräftad av en annan, av världen, av något eller någon därute så behöver jag tillhöra.

I min bok Omvänt uppror kan man läsa om hur jag ville tillhöra min man som kom från en hederskultur. Det kan vara mycket svårt för oss att förstå här i väst.

Jag kör nu en kampanj: du får boken signerad och sänd till dig för 150 kr inkluderat frakt och moms!

Klicka här och fyll i: Beställ

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s