Kaprifol, rosor och jasmin. Äntligen sommar och 29 grader varmt. Jag befinner mig på ”mitt landställe”, jag säger ”mitt”, därför att detta är farväl. Kanske sista gången som jag sitter här och njuter av tystnaden, fågelkvittret, den totala avskildheten famnad av naturens armar. Jag är långsamt på väg söderut genom Sverige, till lektören och bildredigeraren  och snart skall jag hålla provtrycket till omslaget i min hand. Men dessförinnan har jag ett mycket viktigt uppdrag och det är att säga farväl till detta ställe och 15 års förhållande till en man som valt att gå en annan väg, till en annan famn än min.

Samtidigt som min bok blir färdig efter många års slit, under det att en tvivlande man (på min bok), led av min besatthet att få boken färdig, får mitt liv en helt ny riktning.

Låter allt brinna upp som ej kan bevaras, som ej är varaktigt.

När denna vecka har gått ser jag fram emot att befinna mig på en ny plats, en med stor frihet och med vingar som bär.

Tack falken som släppte en fjäder på ängen igår!